Fotat från tornet

(Säbysjöns fågeltorn) i väntan på rördrommen som alltså häckar i sjön i år igen. Sist en bild på fågeln som siktades från tornet men fotades från andra sidan sjön efter en cykeltur.
– Fiskgjusarna häckar ungefär mitt i sjön. När de dristar sig nära skrattmåskolonin vid tornet i södra änden får de med måsarna att göra. Liksom gråhägern.
– Jodå, gäddan gick ner!
– Start och landning.

… och deras ungar …

Många häckningar misslyckas. Det gick inte bra för hägrarna på sjöängen. Inte heller för svarthakedoppingarna i kyrkdammen. Men här är några familjer som fått fram ungar och fått behålla åtminstone någon av dem. Tranungen är resultatet av den första kända häckningen för arten på Järvafältet. Sångsvansfamiljen på slutet är densamma som på de tidigare bilderna. Fem veckor har gått och familjen är intakt. En av lomungarna försvann tyvärr, men den kvarvarande är här på bild fyra veckor efter de första bilderna.

Järfälla kyrkdamm

har kyrkan på en sida, byggplatsen för Barkarbystaden på en och två starkt trafikerade vägar på de återstående. Ändå påträffas där ett fågelliv med bl a svarthakedopping, änder (gräsand, snatterand), rörhöna och rastande vadare (gluttsnäppa, drillsnäppa och grönbena). Flera av arterna häckar, som synes bl a svarthakedoppingen. Att dammen tycks rik på småfisk (spigg?) är åtminstone en förklaring. I den framväxande Barkarbystaden, en knapp kilometer från dammen, påträffas en svart rödstjärt. Järvafältets skådare och fotografer avlägger besök vid jordremsan där den oftast uppehåller sig. Enligt Wikipedia ”förekommer den karakteristiskt … vid större byggarbetsplatser, där byggnaderna tjänar som ‘ersättning’ för dess ursprungliga klippmiljö”.

Bobyggare …

Ja, alla behöver inte bygga så mycket. Att gråhägern bygger bo på marken, i det här fallet mitt i Väsby sjöäng, hör till ovanligheterna. Normalt sker det uppe i träden. Spillkråkans val av boplats var också lite märkligt. Trädet står precis vid en vägkorsning och dessutom en parkeringsplats. Annars verkar det vara en skygg fågel. Nötväckorna hade en tydlig arbetsfördelning, åtminstone vid fototillfället. Hon inredde bohålet mitt på en avbruten aspstam. Han satt på toppen och trumpetade ut: detta är vårt! Ruvningsombyte hos skäggdoppingarna i Säbysjön. Fotat från tornet.

Säby strandäng

De tio första bilderna i detta inlägg är tagna på samma ställe och under en kort tidsrymd. Ofta tvingas man konstatera att det är rätt ”dött”. Men så plötsligt… Vilket är något av tjusningen med fågelskådning/fotografering. Dessutom från samma plats: mindre strandpipare, skogssnäppa, årta, bläsand och mindre sångsvan.

Mars-fåglar

Alltså fåglar som blev fotade under mars månad. Stenknäcken, steglitsen och grönfinken vid fågelmatningen vid Säby gård (norra). Varfågeln (till skillnad från den nyligen fotade snösparven) är vaksam och skygg, så det är inte lätt att komma nära. Eftersom den spanar efter byte från toppen av buskar som den flyttar sig mellan, var min plan att sitta stilla intill en buske och vänta på att den skall sätta sig i en buske intill. Det funkade, även om det inte blev någon av de närmaste buskarna. Duvhöken ropade uppifrån en gran.

Storfiskare

På våren går gäddorna upp i det översvämmade 30-meterskärret vid Säbysjön för att leka. Det har hägrarna inget emot. Det är förvånande hur de får i sig de stora fiskar som de fångar. Den första hägern hade dock visst besvär. Den flög med gäddan till en lugn plats och fick kämpa en stund. Möjligen hade det att göra med att den spetsat gäddan med näbben och först måste göra loss den.

Fågel #100

här på bloggen är snösparven. Den rastade en hel dag i det s k 30-meterskärret intill Säbysjön, där den kalasade på frön som Järvafältets ornitologiska klubb lagt ut. En orädd fågel som tillät närgången fotografering.