Hjälstaviken 2

Besöket 2 maj gav god utdelning. Vassångaren som jag tidigare bara hört i vasshavet (och bara en gång) satt nu högst upp i en buske. Trippelkryss från tornet på skräntärna, dvärgmås och svarttärna. Många buskskvättor och gulärlor (”sydliga”) på vägen till tornet. Nästa besök: spelflygande enkelbeckasin som åstadkommer ett speciellt ljud med de utfällda stjärtpennorna. Tredje besöket: Kärrsångaren höll igång friskt men syntes sällan. Det var ren tur att kameran lyckades uppnå något som liknade fokusering genom vassen.

Vadare på Säby strandäng

Några vadare som rastade på strandängen under april och maj. Oftast blev de ogästvänligt bemötta av strandängens egen häckande vadare, tofsvipan. Brushanar kan se ut på väldigt olika sätt, här är bara några. Skogssnäppan och grönbenan är sig lika och ganska lika varandra, men skiljs åt genom att bröstets spräcklighet har en skarpare gräns mot den vita underdelen hos den förra. Myrsnäppan är en mycket ovanlig gäst; senast den sågs på Järvafältet var för fem år sedan.

Brun kärrhök

Vid Säbysjöns södra del häckar två par brun kärrhök. Först bilder på det ena parets hanne, därefter honan och hannen (som fångar en groda) i det andra paret. Fler bilder på kärrhökshona finns här.

Islossning

Isen försvann fort i fågelsjöarna och en dag med stark blåst gjorde sitt till. Genast var 500 skrattmåsar på plats i Säbysjön, liksom många slags änder. (Eftersom det här inlägget blev lite av en and-special är några änder fotade under april och maj tillagda.) Åt hägrarna och lite senare fiskgjusarna fanns åter lekgäddor. Fiskgjusarna ryttlar i luften medan de spanar efter fisk. Under transporten vänds alltid fisken med huvudet först. Några andra fåglar från trakten får också vara med.

Stockholms ström

Fåglar vid Stockholms ström fotade januari och mars. Mandarinanden och berganden har varit stationära större delen av vintern, en individ av var som hållit ihop med gräsänder respektive viggar. Därefter en intersex-and, en gräsand med en blandning av han- och honutseende, notera stjärtkrullet. Den hade även gröna stänk i nacken. Anka, som ju är en domesticerad och avlad gräsand.  En sothöna som får vara med för sina stora fötters skull. Knipor som dyker och gör sig till för damerna. Vilket verkade fungera.

Vinterfåglar 2016

Fler skäggmesar från Hjälstaviken. Nötkråka i en villaträdgård med cembratall, vars frön den gillar. Fåglar vid matningen Säby gård och andra Järvamatningar. Under vintern har det från och till funnits stationära kungsfiskare på fyra ställen i Stockholmstrakten. Det har blivit ett antal expeditioner till dessa platser, varav två till Follbrinkströmmen vid Tyresö slott.

Flocken

med lite över hundra fåglar drar runt på byggområdet för den nya Barkarbystaden, födosökande bland ogräset som växer på jordvallarna. Det är gråsiskor, några vinterhämplingar och minst en snösiska. De ger ett trevligt men stirrigt intryck. Så snart en fågel känner oro lyfter hela flocken som ett moln, men slår sig snart ned igen, ibland närmare den fotograf som med någon oförsiktig rörelse framkallade oron. Eller så drar de runt området i flera stora varv.

… som nu blivit ungfåglar

Bobyggare … … och deras ungar …

De ser nu ”stora” ut men bär ungfågeldräkt, ofta lik den vuxna honans i de fall könen skiljer sig. Steglitsen på bilden har dock hunnit få hälften av det röda ansiktet. Den unga törnskatan skiljer sig från vuxen hona på vattrad hjässa och rygg. Den unga blå kärrhöken har strimmigt gulbrunt bröst medan honan har ljusare botten (det är hanen som är blå). Ung havsörn och duvhök skiljer sig mer från (de inbördes lika) föräldrarna. Den förra är spräcklig, har grå näbb, delvis mörka stjärtfjädrar. Jämför med de adulta örnarna i föregående inlägg: helvit stjärt, mer enhetlig kroppsfärg och gul näbb. Den unga duvhöken är längsstrimmig på bröstet och inte tvärstrimmig som hos de vuxna fåglarna.

Och så blev det höst

Blåhaken rastar på sin väg söderut. Ägretthäger och gråhäger. En fiskgjuse som ännu inte flyttat bråkar med havsörnen. Annan havsörn. Nötskrikorna samlar åter ekollon, notera den fyllda krävan. Varfågeln som häckar i Norrland inrättar ett mellansvenskt revir för vintern. Tranor samlas inför sin flytt.

 

Hjälstaviken

ligger några mil nordväst om mina vanliga lokaler (och 5 mil nordväst om Stockholm). Enligt uppgift har där påträffats 265 fågelarter. Jag begav mig dit främst för den av dem som dominerar det här inlägget. Dessutom sävsångare, rörsångare och några av de många tusen gäss som rastar vid viken den här tiden på året.