Pungmesen tyckte att den hittat bra material till sitt säregna bo, en fiskelina (av fibertyp). Såväl den och boet som platsen fick mesen dock ge upp. Att det för en så ovanlig fågel skall dyka upp en partner är ju inte så sannolikt. I övrigt innehåller inlägget vanliga fåglar för Hjälstaviken. Fåglar som söker föda åt sina ungar. Fisktärnornas dans (Nu ska vi dansa) gav resultat. Ungarnas dragkamp om fisken visar att även hos dem gäller ”the winner takes it all”. Inte vid Hjälstaviken men på vägen dit stannade jag till igen hos backsvalorna. Där var det nu mattransport till ungarna som gällde. Sist höstbilder. Vid och efter solnedgången kommer tusentals tranor från de omgivande fälten inflygande för att övernatta i viken.
Författararkiv: Nils
Fotat från tornet 2
Fåglar i Säbysjön eller i vassarna kring tornet.
– Rördrommen häckar för fjärde året i sjön. Man ser den när den flyger mellan boet och ställen i vassarna där den födosöker.
– Fiskgjusen och storskarven fiskar på sina olika sätt.
– En skrattmåsunge gör sina första flygförsök. Den klarade sig undan duvhöken som återkommande skattar måskolonin på ungar.
– Sjön har två lompar varav det ena fick fram en unge som verkar nå vuxen ålder. Ibland samlas lommar från flera sjöar till stormöte.
– Skräntärnan är en ovanlig besökare som gästar sjön någon enstaka gång per år.
– Vuxen kärrhökshane i ett av sjöns två par samt hane 2 eller 3k (andra eller 3:e kalenderåret).
– Ormvråk som attackerar en mindre insekt. Annan ormvråk som slog sig ner helt nära tornet. Men som inte alls ville bli fotograferad.
Sommaren 2017
Här fylls efterhand på med bilder som inte hör hemma i andra inlägg. Först brandkronad kungsfågel, för första gången på Järvafältet. Gör skäl för sitt namn, på engelska firecrest.
Ut i skärgården
Stockholms skärgård alltså. Hemmavid är nästan alla tärnor fisktärnor, en silvertärna är något ovanligt. På Nåttarö liksom i ytterskärgården är det tvärtom. Ejder vid Dalarö. Gravand vid Huvudskär. Små- och storskrake på Nåttarö. 17 juni var jag med på en utfärd till Svenska högarna, längst ut i skärgården. Där kunde man på nära håll iaktta alkorna tordmule, sillgrissla och tobisgrissla. Dessutom svärta och roskarl.
Nu ska vi dansa
Svarthakedoppingarna i kyrkdammen är också tillbaka. Under en vecka har en ensam svarthakedopping simmat omkring ensam i dammen och ropat på sin partner. Och så kom hon. Vilket firades med dans på doppingvis. Ibland dyker de och hämtar upp vattenväxter som de bär med sig i dansen som symboliskt bomaterial inför de bestyr som ska följa. Också fisktärnorna i Hjälstaviken dansar. Och att överlämna en present är aldrig fel.
Vi är tillbaka
Trädkryparen
Ett trädkryparpar bygger bo under barken. Det var skojigt att – på behörigt avstånd – iaktta hur de samlade material: alla slags kvistar, pinnar och träbitar till de bärande delarna och fluff till inredningen. Någon gång kom de med kvistar som var lite knepiga att få in (sista bilderna).
Vinterfåglar 2017
Här samlas allt eftersom vinterfåglar, vilket vad gäller de mindre oftast betyder fåglar fotade vid matningar på Järvafältet. Det gäller dock inte den allra minsta, kungsfågeln, som här födosöker på egen hand. Råkan är en inte så vanlig gäst på Järvafältet (på andra håll i landet kan den vara den vanligaste kråkfågeln). Men den verkliga rariteten var den vitvingade truten, här fotad vid Edsviken, en arktisk art som i Stockholmstrakten syns med en ensam individ kanske vart femte år. Just den här stannade länge, uppehöll sig mest på iskanten i viken och tog emellanåt tillsammans med andra trutar en tur över de centrala delarna av Sollentuna. Många skådare och fotografer avlade besök. Sist en korp som gör en för arten typisk flygkonst. Jag trodde först att den gör en roll, men bilderna visar att den vrider sig ett halvt varv och sedan tillbaka.
Hökuggla
Norrlandsfågel som denna höst och vinter setts i alla delar av landet. Denna hökuggla uppehöll sig vid Segersta herrgård nära Hjälstaviken. Den fångar sorkar på löpande band obekymrad av skådare och fotografer. Lägg märke till svansen som sticker ut på den sjunde bilden. På den följande, där ugglan lyfter, syns mer av bytet. Mestadels sitter ugglan helt exponerad, men när den, som den sista bilden visar, håller till inne i grenverket är den väl kamouflerad och svår att se.