Genast ska erkännas att rördrommen inte är fotad från tornet. Därifrån såg jag den många gånger flyga till olika vassar runt sjön för att födosöka, men bilden är tagen på andra sidan.
– Lärkfalk äter fångad slända i flykten.
– Sothönan med sina stora fötter.
– Revirstrid mellan gräsandshona och vigghona.
Fler tornet-bilder i Barnspecial i nästa månadsarkiv.
Månadsarkiv: maj 2018
Sommaren 2018
Bilder som inte hör hemma någon annanstans. Kommentarer till några av dem:
– Sånglärka och trädpiplärka. Ser rätt lika ut på bilderna, men de förra hänger mest stilla i luften (slår sin drill i skyn), medan de senare sjunger i någon trädtopp och då och då, fortsatt sjungande, dalar ned till någon lägre position. Och så låter de olika.
– Skärgårdsfåglar. Först tre som fotades från båten vid utfärd till Svenska högarna, därefter tre från Huvudskär.
– Ett rödstjärtpar bor i samma hus som jag. I ett hål i väggen. På bilderna dröjer de vid en grannes uteplats, eftersom jag (då ovetande) hade bohålet bara en meter över huvudet. På den sista bilden i serien varnar honan intensivt.
– Den vita anden som flera år övervintrat i Kallhällsparksdammen (se Vintern 2018) återfinns nu i Görvälnviken, några kilometer därifrån. Där har den haft sällskap av en annan spektakulär and, en mandarinand. I början på sommaren iakttogs en ruggande hane som senare avlöstes av vad som troddes vara en hona. Att skönheten på bilden är hanen i s k eklipsdräkt var svårt att tro. Men nu i augusti börjar praktdräkten åter framträda. Frågan är dock, om man ska anlägga mänskliga smaksynpunkter, om inte den honlika dräkten är vackrare.
– Tornseglaren har mycket liten näbb. Det är gapet som behöver vara stort.
– Lärkfalken slår två sländor i en smäll.
Göktytan
En göktyta sjunger sin karakteristiska sång (eller vad man ska kalla det). Emellanåt tittar den sig omkring för att se om någon hona infunnit sig och imponerats. Göktytan räknas till hackspettarna fast den inte hackar i träd utan plockar myror på marken.