På utsiktsberget Gåseborg (med fornborg) vid Mälaren står sträckräknare och räknar flyttfåglar. Jag beger mig dit bl a i förhoppning att få närbilder på havsörn. Denna höst har dock örnarna och jag inte varit samtidiga, så här följer några andra, vanliga fåglar. Och råkan som inte är lika vanlig.
Det börjar bli tradition att höstinlägget inleds med blåhaken, hittills alltid fotad vid 30-meterskärret. Kattugglan heter Helge, ett namn den fått av lokalbefolkningen. Helge tillbringar sin mesta tid på samma favoritplats vid Riddersvik, fullt synlig för förbipasserande. Krickan torde vara densamma som hängt med gräsänderna i kyrkdammen under sommaren, se ”Vi är tillbaka”. En annan mycket ovanligare uggla i Stockholmstrakten var slagugglan, som drog många skådare till Långholmen. Dagtid satt den mest och sov i någon av alarna. Sist några av de 70 sångsvanar som rastade en dag i Säbysjön under flytten söderut.
Möten med fåglar 